2024-07-06
Skriv ut som pdf

3 Diabetesscreening

Det finns ingen nationell riktlinje, vårdprogram eller konsensus rörande om, när eller hur screening för diabetes bör genomföras. Nationella Riktlinjer 2015 rekommenderar "riktad screeening till patienter med ökad risk för diabetes" som PRIO 5. Nedanstående kan ligga till grund för diskussion kring lokalt handlingsprogram.

Förslag till upplägg av screening

1. Kontroll av slump-P-Glukos (icke fastande) och HbA1c om patienten söker för:

  • Trötthet
  • Törst och ökade urinmängder
  • Viktnedgång (ofrivillig)
  • Dimsyn
  • Muskelkramper
  • Buksmärtor
  • Gikt
  • Tandlossning
  • Ofrivillig barnlöshet
  • Genital klåda och svamp
  • Torrhet i hud och slemhinnor
  • Infektiösa hudsjukdomar
  • Upprepade urinvägsinfektioner
  • Fotsår nedom ankeln
  • Proteinuri och/eller njursvikt
  • Hjärt-kärlsjukdom
  • Smärtor i fötter eller perifer känselnedsättning (perifer sensorisk neuropati)
  • Ortostatism eller erektil dysfunktion (autonom neuropati)


2. Regelbundet kontroll av blodsocker (slump-P-Glukos vid besök eller fastevärde) och HbA1c vid samtidig kontroll eller behandling av:

  • Hypertoni
  • Hjärt/kärl - sjukdom
  • Alkoholrelaterade sjukdomar
  • Sjukdomar i bukspottskörteln
  • Fetma

 

Tolkning av slump-, faste-värden och HbA1c

  • Om slump-P-Glukos < 8,9 eller faste-P-Glu < 6,1 och Hba1c < 42 och ingen klinisk misstanke föreligger kan diabetes uteslutas
  • Om det ändå föreligger en stark klinisk misstanke kan man överväga förnyad provtagning och OGTT (glukosbelastning)
  • Om slump-P-Glukos 9-12,1, fastevärde 6,1-6,9 eller HbA1c 42-47 har patienten en glukosmetabol rubbning och man kan överväga OGTT (glukosbelastning)


Avseende övriga gränsvärden:

Se kap 2 Diagnostiska P-Glukos-värden och HbA1c-nivåer

Bilaga; Hur gör man en Oral Glukosbelastning (OGTT)