diabeteshandboken.se  

2008-11-22

 

START

INNEHÅLL

SÖK

UTSKRIFT

VÅRDPROGRAM

LÄNKAR

FÖRETAG

KONTAKT

OM

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

RÅD VID MAGSJUKA

 

 

 

Det viktigaste vid diabetes och magsjuka är:

 

  • Att få i sig tillräckligt med VÄTSKA och NÄRING
  • Att justera INSULINDOSERNA för att undvika hypo- och hyperglykemier.
  • Att göra uppehåll med metformin, vissa blodtryckssänkande medel och antiinflammatoriska läkemedel för att minska riskerna för njursvikt och ”laktatacidos”. (se nedan)

 

Den största risken är att råka ut för vätskebrist och insulinbrist med risk att utveckla ketoacidos eller hyperosmolärt syndrom eller akut njursvikt vilket kan vara livshotande tillstånd.

 

 

Vätska och Näring

 

I första hand skall man försöka få i sig vätska, Om man inte kan äta riktig mat bör man dricka söt dryck. Observera att Lightdrycker helt saknar energi. Är vattenkvaliteten dålig bör vatten kokas eller söt läsk eller söt saft användas. Vid kräkningar underlättar det att dricka små mängder ofta. Man måste försöka få i sig stora mängder. Det räcker inte med ”några glas” utan bör helst bli 3-4 liter per dygn.

 

Vätskeersättning finns att köpa på apoteket men det går också utmärkt att blanda och smaksätta sin egen:

 

 

Hemmagjord vätskeersättning

 

  • 1 liter vatten (uppkokt om vattenkvaliteten är dålig).
  • 5-7 teskedar socker.
  • ½ tesked salt.
  • Smaksätt gärna med koncentrerad saft eller juice.

 

 

Insulin

 

För att kunna tillgodogöra sig den näring man får i sig och för att undvika att kroppen producerar för mycket glukos och ketonkroppar måste man fortsätta med insulin även om man inte kan äta. Speciellt viktigt är detta om man samtidigt har feber som ytterligare piskar på kroppens stresshormoner. Insulinbehovet kan variera mycket från person till person:

 

  • Tag alltid basdoserna.
  • Mät blodsokret. Om över 6 mmol/l tag minst halva ordinarie måltidsdos även om du inte får i dig någon mat eller dryck.
  • Mät P-Glukos efter 2-3 timmar. Vid fortsatt höga värden ge resten av insulindosen.
  • Kontrollera B-Glukos var 4.e timme och justera med extra doser snabbinsulin. Ibland kan man behöva öka sina ordinarie insulindoser trots dålig näringstillförsel.

 

 

Tabletter
 

Om man inte får i sig tillräckligt med vätska minskar blodvolymen och blodtrycket och genomblödningen av njurarna blir sämre med minskande urinproduktion som följd. Detta kan leda till akut njursvikt och högt kalium, speciellt om man använder läkemedel som förstärker den här effekten. Om man inte får i sig tillräckligt med vätska eller tappar mycket vätska i form av diarréer eller kraftig svettning så bör man göra uppehåll med följande mediciner:

 

 

 

Läkemedel

Namn

Orsak

 

 

Metformin

Metformin, Glucophage

Om man råkar ut för en akut njursvikt finns risk att utveckla ”laktatacidos” (blodet blir ”surt”) som till och med kan vara ett livshotande tillstånd om man inte snabbt kommer till ”dialys”.

 

 

ACE-hämmare

ARB

Captopril, Enalapril, Linatil, Renitec, Lisinopril, Zestril, Pramace, Ramipril, Triatec, Inhibace, Monopril, Cozaar, Teveten, Diovan, Aprovel, Atacand, Micardis

Man bör vara försiktig med alla medel som sänker blodtrycket men extra försiktig med dessa läkemedel som ytterligare försämrar njurgenomblödningen om man samtidigt är uttorkad.

 

 

NSAID

Ipren, Ibuprofen, Brufen,  Ibumetin, Voltaren, Diklofenka, indomé, Confortid, Arthrotec, Alganex, Naproxen, Orudis,  m fl. Dvs febernedsättande, infalmmationshämmande och smärtstillande medel av denna typ. Finns en mängd både receptbelagda och receptfria preparat.

Försämrar ytterligare njurgenomblödningen

 

 

  • Om man sätter ut metformin finns risk att blodsockret stiger. Om man inte har tillgång till insulin och får ritkgit höga blodsocker (25-30) och symtom i form av stora urinmängder och törst bör man kontakta sjukvården.
  • När magsjukan upphört kan man börja med sina mediciner igen utan extra kontroll av läkare

 

 

 

När skall man söka sjukvård ?

 

  • Vid hög feber och allmänpåverkan, buksmärtor, smärtor i kroppen eller om man inte kan få i sig vätska tillräckligt pga illamående och kräkningar för att utesluta ketoacidos.
  • Har man möjlighet att kontrollera ketoner i urinen och dessa visar 2+ eller mer måsta man öka vätske-, närings- och insulinintaget. Klarar man inte detta behöver man antagligen hjälp med intravenös vätska (dropp) och övervakning på sjukhus.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

peter.fors@hotmail.com | 073-90 30 850