diabeteshandboken.se  

2008-11-22

 

START

INNEHÅLL

SÖK

UTSKRIFT

VÅRDPROGRAM

LÄNKAR

FÖRETAG

KONTAKT

OM

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FYSISK TRÄNING och INSULINBEHANDLING

 

 

 

 

Vad händer i kroppen vid fysisk ansträngning?

 

 

Fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten.

 

Insulinet sänker blodsockret mer än normalt vid fysisk aktivitet. Speciellt om man tränar stora muskelmassor (allsidig styrketräning, simning). Denna ökade känslighet för insulin kvarstår ofta upp till 24 timmar. Äter man som vanligt och tar sitt insulin i vanliga doser finns därför risker för känningar under motionspasset och efterföljande natt och förmiddag. De flesta behöver därför minska sina insulindoser och/eller äta mer före under och ofta efter ett motionspass.

 

Man skall däremot inte helt undvika att ta insulin. Har man för lite insulin i kroppen sjunker inte blodsockret (man ökar känsligheten för ett insulin som inte finns). Detta leder till minskad prestationsförmåga (energin=glukos blir kvar i blodbanan och kan inte ta sig in i muskelcellen).

 

 

Fysisk aktivitet ökar adrenalinhalterna i blodet.

 

Adrenalinet ökar frisättningen av glukos från levern (för att öka energitillgången i kroppen). Tyvärr påverkar adrenalinet också insulinkänsligheten i muskelcellerna och minskar inflödet av energi=glukos i muskelcellen (som vid insulinbrist). Resultatet kan bli stigande blodsocker och sämre prestationsförmåga om man inte kompenserar med tillräckliga mängder insulin.

 

 

Fysisk aktivitet ökar energiförbrukningen

 

Den främsta energikällan i kroppen är glukos. En mycket liten del av kroppens glukos/energiförråd finns i form av glukos i blodet. Allt eftersom detta förbrukas frisätts nytt glukos från leverns glykogenförråden”. Detta glukosförråd räcker i normala fall ca 1 dygn (om man inte slarvat med maten senaste dagarna). Vid löpning räcker det ungefär 3 mil. När leverns glukosförråd tar slut går kroppen över till att förbränna fett. Fettförbränning är inte lika effektiv och man går ”in i väggen”.

 

Skall man motionera under en längre tid måste man alltså äta bra dagarna innan, anpassa insulindoserna genom blodsockermätning, tillföra energi i form av sportdryck (socker och saltinnehållande vätska) under pågående motionspass och se till att äta efter träningen.

 

 

Planering av ett träningspass:

 

  • Ät helst riktig mat 1-3 timmar före ett motionspass. Justera eventuellt ner insulindosen till denna måltid.
  • Mät blodsockret innan ett träningspass (se nedan) och under ett träningspass om det blir långvarigt.
  • Se till att ha tillgång till ”snabba kolhydrater” (druvsocker, sportdryck) under träningen.
  • Se till att dricka ordentligt före, under och efter träning.
  • Extra tillförsel av kolhydrater om träningen överstiger 30 min. Ca 15-30 gram för varje halvtimme. T ex: Druvsocker, juice, mjölk, choklad, söt saft. 15 gram = ca 1 dl söt saft, ½ kexchoklad
  • Ät efter träningen för att fylla på glykogenföråden. Blanda gärna snabba och långsamma kolhydrater. Lite godis och grovt bröd.
  • Justera eventuellt ner nattdosen och frukostdosen nästa morgon.

 

 

Hur skall jag tolka blodsockret inför ett träningspass?

 

 

 

P-Glukos

Åtgärd?

 

 

 

< 4 mmol/l

Ät och uppskjut träningen i varje fall en timme till blodsockret stigit.

 

 

 

4-6 mmol/l

Ät extra kolhydrater innan du börjar.

 

 

 

6-10 mmol/l

Optimalt

 

 

 

10-15 mmol/l

Inga hinder föreligger.

 

 

 

> 15 mmol/l

Uppskjut träningen ! Ta ev 2-4 E snabbinsulin och kontrollera blodsockret om en timme. Träna aldrig vid ketoner i urinen!

 

 

 

 

 

Insulindoser och extra kolhydrater?

 

 

 

Motionsform

Åtgärd?

 

 

 

Lätt motion

5-30 min cykling

2-4 km promenad

Oförändrad insulindos

Extra kolhydrater vid låga blodsocker

 

 

 

Medelhård motion

1-2 tim cykling

5-10 km joggning

Sänk insulindosen

Extra kolhydrater

 

 

 

Hård motion

Skidåkning i flera timmar

Fjällvandring

Sänk insulindosen med 50% eller mer

Extra kolhydrater

 

 

 

 

 

Några synpunkter på val av motionsform

 

  • Vid allvarlig njursjukdom eller ögonkomplikation bör man undvika aktiviteter som höjer blodtrycket för mycket.
  • Vid mångårig diabetes finns risk för hjärtskador och förslitningskador vid alltför hård fysisk aktivitet.
  • Man måste inte ta i så "mjölksyran sprutar". Det är mer effektivt med träning i lugnt tempo och regelbundet. Minst 30 min aktivitet 3-4 gr/vecka rekommenderas.

 

Diskutera lämplig motionsform med din läkare eller sköterska. Titta gärna in på: http://www.fyss.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

peter.fors@hotmail.com | 073-90 30 850