|
diabeteshandboken.se |
2009-09-10 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
8. KOST och ALKOHOL Malin Holmberg leg dietist /
Peter Fors |
|
||||||||||
|
|
Miljöaspekter
(”KliMAT?”) Kostbehandling
diabetes är en av hörnstenarna vid behandling av både typ 1 och typ 2
diabetes. Det har gjorts många studier av kostens betydelse vid diabetes och
nedan görs en kort beskrivning av vad dagens forskning har kommit fram till
avseende kostrekommendationer. För
majoriteten av befolkningen utgör kolhydrater den största energikällan.
Hjärnan, njurarna och röda blodceller är beroende av kolhydrater för optimal
funktion och därför brukar ett visst dagligt intag av kolhydrater benämnas
som essentiellt (föreslaget lägsta intag ligger på ca Kolhydratkvalitet Det
är i första hand mängden kolhydrater i en måltid som avgör hur mycket
blodsockret stiger (postprandiellt blodsockersvar). Andra kostfaktorer som
påverkar blodsockersvaret är typ av kolhydrat samt fett- och proteininnehåll
i måltiden. Olika kolhydrater absorberas olika snabbt. Snabba kolhydrater
medför snabb blodsockerhöjning medan långsamma inte medför lika hastig
höjning av blodsockernivån. Bland
annat följande faktorer är avgörande för hur snabbt kolhydraterna absorberas
från tarmen: ·
Fett-, protein och fiberinnehåll. Fett, protein och lösliga
fiber medför att magsäcken töms långsammare och förlångsammar därmed upptaget
av kolhydrater. ·
Socker består av enstaka sockermolekyler och absorberas snabbt
medan kolhydrater i frukt och grönsker ofta består av långa sockerkedjor som
först måste spjälkas innan dom kan tas upp som socker till blodbanan. ·
Struktur på livsmedlet. Desto finare struktur ju snabbare
upptag. Ex potatismos tas upp snabbare än potatis, frukt är långsammare än
juice osv. Om ett livsmedel har spröd struktur kommer upptaget att vara
snabbt, ex knäckebröd tas snabbt upp tack vare spröd struktur, trots högt
fiberinnehåll. ·
Tillagning. Värmebehandling medför att livsmedlet absorberas
snabbare Att
låta långsamma kolhydrater utgöra största delen av kolhydratintaget är
positivt pga ett högre fiberinnehåll och oftast även höge vitamin- och
mineralinnehåll. Ett högt fiberintag förbättrar blodsockerkontrollen hos
diabetiker. Det är gynsamt att inta så mycket som Snabba
kolhydrater behöver inte uteslutas helt utan är passande t ex vid lågt
blodsocker eller efter ett träningspass. Vid huvudmåltider ingår vanligen
både fett och protein vilket bromsar kolhydraterna och medför att typen
kolhydrat inte har lika stor betydelse som t ex vid ett mellanmål där
kolhydrater kan utgöra större andel av intaget. Vanligtvis
behöver insulindosen inte justeras med avseende på kolhydrattyp. Det är
mängden som är avgörande för dosen. Däremot kan insulintillförsel behöva
senareläggas vid ex en mycket fettrik måltid (t ex pizza, paj) eftersom det
medför långsam magsäckstömning och kolhydraterna kommer ut i blodet senare än
vanligt. Socker Studier
har visat att en mindre mängd socker (omkring 50 g/dag) i kosten inte har
negativa hälsoeffekter jämfört med en helt sockerfri kost och behöver därför
inte undvikas i större omfattning för diabetiker än för friska. Socker
innehåller inga vitaminer eller mineraler och konsumtion av livsmedel som
bara innehåller energi och inte några näringsämnen (s k utrymmesmat) bör
begränsas till max 10 % av energiintaget för att inte riskera att vitamin-
och mineralintaget blir för lågt. Exempel: 10
% av energiintaget om ett dagsbehov på 2000 kcal motsvarar följande mängd av
utrymmesmat:
Fruktos
medför ett lägre blodsockersvar än socker men pga fruktos potentiella
negativa effekt på blodlipider rekommenderas det inte som sötningsmedel för
diabetiker. Bröd Bröd
är ganska komplicerat när det gäller att avgöra om det rör sig om snabba
eller långsamma kolhydrater. En enkel tumregel är att sikta in sig på bröd
med hela korn och/eller surdeg om man vill ha en "långsam" smörgås
och vitt bröd med lågt fiberinnehåll om snabba kolhydrater önskas. Ett grovt
sötat bröd med hela kärnor, frön och/eller surdeg är långsammare än ett
osötat vitt bröd. Pålägget är även en faktor att ta hänsyn till. Frukt Frukt
innehåller fruktsocker och höjer därmed blodsockret, men de flesta frukter
innehåller långsamma kolhydrater, fibrer och rikligt med vitaminer och
mineraler vilket gör frukt till ett nyttigt livsmedel. Generellt rekommenderas 1-3 frukter per dag, fördelade över
dagen som mellanmål eller i samband med måltid. Dryck vid diabetes? Vätska
tas snabbt upp i kroppen och intag av drycker som innehåller mycket
kolhydrater kan påverka blodsockernivån markant och snabbt. Därför
rekommenderas drycker med 0- Drycker med ca 2- Sötningsmedel Icke energigivande sötningsmedel påverkar inte blodsockret. De vanligast förekommande icke energigivande sötningsmedlena är: Acesulfam, Aspartam, Cyklamat, Neohesperidin, Sackarin och Taumatin. Sockeralkoholer:
Energigivande
sötningsmedel som mest används i sötsaker, påverkar blodsockret. De
vanligaste är: isomalt E 953, laktitol E 966, maltitol E 965, mannitol E 421,
sorbitol E 420 och xylitol E 967 För
diabetiker med normal njurfunktion finns inget stöd för att en minskning av
proteinintaget skulle ha positiv effekt på hälsan, dvs ett dagligt intag på
10-20 % av energin. Långtidseffekterna av högproteindiet som
viktminskningsmetod vid diabetes är i dagsläget okända och bör därför inte
rekommenderas. Högproteindiet kan kortsiktigt medföra viktnedgång och
förbättrade blodsockervärden men långtidseffekterna är inte utforskade. Lägsta
rekommenderade intag av protein ligger på 0,8 g/kg kroppsvikt och dygn
(gäller fullvärdigt protein) vilket en normal kost vanligen täcker med god
marginal. Vad
gäller fettintag rekommenderas att intaget av mättat fett ska begränsas till
maximun 10 % av totalt energiintag, vilket för många personer innebär en
minskning av livsmedel som innehåller mycket mättat fett. Feta livsmedel från
djurriket (kött- och charkprodukter, mejeriprodukter) är rika på mättat fett
och ersätts med fördel av magra alternativ, fisk eller vegetabiliska
fettkällor (med undantag av kokos som innehåller mycket mättat fett). Transfetter
bör undvikas i så stor uträckning som möjligt och kan finnas i betydande
mängd i friterad mat, kakor, fikabröd, hel- och halvfabrikat. Intag
av fet fisk 2 ggr/v rekommenderas tack vare fiskens innehåll av de
essentiella fettsyrorna, men även för högt D-vitamininnehåll. Totalt
intag av fett bör ej överstiga 35 % av energin för att få en bra balans av
näringsintaget, men denna rekommendation är inte lika etablerad som
rekommendationen om begränsat intag av mättat fett. För
mer information om fettkvalitet se www.sundkurs.se Övervikt
och fetma är ett vanligt problem och troligen en av orsakerna till den ökade
förekomsten av typ 2-diabetes. Typ 1-diabetiker är dock inte mer överviktiga
än genomsnittsbefolkningen. För personer med diabetes och övervikt medför en
viktminskning många hälsovinster:
För
att viktminskning ska uppnås förutsätts att personen är i negativ
energibalans, dvs att personen gör av med mer energi än han/hon stoppar i
sig. Det har gjorts många studier för att försöka utröna vilken kost som är
effektivast på lång sikt. Hittills finns inga entydiga resultat vad gäller
bästa energifördelningen mellan olika näringsämnen och viktreduktion. Det
enda säkra som kunnat konstateras utifrån de studier som finns gjorda till
dags dato är att alla kostupplägg som innebär att personen får i sig mindre
kalorier än vad man gör av med resulterar i viktnedgång oavsett
sammansättning på kosten. Däremot
har studier visat att de personer som kommer på regelbundna återbesök, t ex
som del i en viktminskningsbehandling, har bättre resultat på sikt Kostråd för viktnedgång Följande
fyra faktorer är viktiga att initialt undersöka:
Att
undersöka ovanstående faktorer kan vara en början till att hjälpa patienten
att hitta tänkbara faktorer att förändra för att uppnå en viktreduktion.
Många gånger är det passande att börja med att fokusera på några enstaka
förändringar exempelvis att äta mer regelbundet eller att öka
grönsakskonsumtionen. Om en mer ingående kostgenomgång verkar nödvändigt och
därefter utformande av individanpassat kostupplägg för viktnedgång kan en
remiss till dietist vara aktuellt. För
att ovanstående rekommendationer gällande energifördelningen av kolhydrater,
fett och protein ska kunna tillämpas ska alla tre energigivande näringsämnen
helst ingå i huvudmåltiderna, men med lika olika proportioner beroende på
vilket energibehov personen har:
Lågkolhydratkoster Lågkolhydratkoster
(ibland extrema) är för närvarande populära för viktminskning. För
diabetiker, särskilt insulinbehandlade, är det extra viktigt att individuellt
anpassa både kostupplägg och insulindoser för personer som vill prova någon
form av (extrem) diet som viktnedgångsstrategi. För
insulinbehandlade diabetiker som vill prova en lågkolhydratkost föreligger ökad
risk för hypoglykemi vilket personen bör informeras om och insulindoserna
måste oftast sänkas. För typ 1-diabetiker kan en kraftig minskning av
insulindoserna innebära en allvarligt risk om man samtidigt råkar ut för en
infektion eller ett trauma som ökar insulinbehovet. I extremfallet kan det
utlösa en ketoacidos. Det
finns studier som visat på bättre blodlipidvärden och bättre
blodsockerkontroll med en kost med lägre andel kolhydrater/lågt glykemiskt
index, men troligtvis är den orsakad av viktnedgången i sig och inte den låga
kolhydrathalten i kosten. De långsiktiga resultaten av låg kolhydratkost är
inte utvärderade. Fysisk
aktivitet är en annan hörnsten i diabetesbehandlingen. Fysisk aktivitet ökar
energiförbrukningen på både kort och lång sikt och underlättar en negativ
energibalans. Det ökar insulinkänsligheten och leder till en jämnare och
lägre blodsockernivå, lägre blodtryck och lipidvärden. Fysisk träning
påverkar också den mentala hälsan och en massa andra riskfaktorer för tidig
sjukdom och död. Fysisk träning minskar stress och påverkar immunsystemet
positivt. Men
fysisk träning vid diabetes är inte okomplicerad och kan också ställa till
problem med både hypo och hyperglykemier, speciellt vid insulinbehandling. Insulinbehandlad diabetes Eftersom
fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten är det betydelsefullt att planera
måltider och insulindoser innan och efter träning. Risken for hypoglykemi är
som störst efter träning men kan sitta i upp till ett dygn efter ett
träningspass. För att minska risken för en känning kan måltidsdosen insulin
minskas och/eller extra kolhydrater tillföras. Många gånger räcker det med
att tillföra extra kolhydrater. Mängden är beroende av typ av aktivitet och
kroppsstorlek. En lämplig mängd kolhydrater brukar ligga på 0,3-0,9 g/kg
kroppsvikt. Det
är mycket viktigt att alltid ha med sig druvsockertabletter under
träningspasset (eller något annat blodsockerhöjande) vid insulinbehandlad
diabetes. Efter
träning ar det vikigt att äta något som innehåller kolhydrater for att
undvika hypoglykemi och för att kroppen ska ha chans att återhämta sig.
Musklerna är extra benägna att ta upp kolhydrater efter ansträngning, framför
allt inom 90 min efter avslutat pass. För
att hitta lämplig justering av kosten och insulindoser ar det viktigt att
patienter testar blodsocker före, under och efter aktiviteten och det är
alltid svårast att få till passande upplägg vid ändring av träningsregim. När
patienten väl hittat ett bra upplägg kan det vara uppskattat att få
information om likvärdiga alternativ på t ex mellanmål så patienten kan få
lite kostvariation utan att behöva ändra insulindoserna. Se
även: Fysisk träning och
insulinbehandling bilaga till kapitel 9 Fysisk aktivitet vid icke
insulinbehandlad typ 2 diabetes Vid
typ 2-diabetes är insulinkänsligheten nedsatt och fysisk träning en åtgärd
som behandlar själva ORSAKEN till sjukdomen. Vad
gäller kostupplägget behöver det vanligtvis inte ändras nämnvärt eftersom det
inte föreligger samma risk för hypoglykemier som vid insulinbehandlad
diabetes under förutsättning av att mathållningen är åtminstone godtagligt
balanserad. Uppläggning av ett träningspass
Ex på återhämtningsmål:
Alkohol
är ett mycket energirikt ämne och intaget bör minimeras om man vill gå ner i
vikt. Stora mängder alkohol påverkar också insulinkänsligheten i levern
vilket leder till högre blodsocker, förhöjda triglycerider och förhöjt
blodtryck. Alkohol
lagras som fett eller förbränns direkt utan att omvandlas till socker. Vid
nedbrytning av alkohol minskar dessutom glukosfrisättnignen från levern.
Alkohol sänker därför blodsockernivåerna under hela ”tillnyktringsfasen”.
Om man behandlar sig med insulin och samtidigt dricker alkohol (speciellt i
stora mängder) är det därför mycket att samtidigt inta extra kolhydrater för
att undvika allvarliga och sena (nattliga) hypoglykemier. Ett
moderat alkoholintag (10 g/dag för kvinnor och 20 g/dag för män) är
acceptabelt för diabetiker som dricker alkohol. Alkoholmängd i drycker: 1 glas (15 cl) vin 1 lättöl ( 1 folköl ( 1 starköl ( 6 cl likör, whiskey el brännvin Bara
kort några tankar om mat och miljö. Maten vi konsumerar påverkar vår
omgivning och matproduktionen står för ca 25 % av koldioxidutsläppen på
jorden. Vad
kan du välja i butiken för att äta lite miljövänligare?
referenser: Diabetes. Under redaktion av Carl-David Agardh, Christian Berne och
Jan Östman. Liber 2002 Nutrition
recommendations and Interventions for Diabetes. A position statement of
the American Diabetes Association. Diabetes
Care, volume 31, supplement 1, January 2008 Evidence-based
nutritional approches to the treatment and prevention of diabetes mellitus. J.I. Mann, I. De Leeuw,
K. Hermansen et al, Diabetes and Nutrition Study Group (DNSG) of the European
Association for the Study of Diabetes. Nutr
metab Cardiovasc Dis (2004) 14;373-394 |
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
peter.fors@hotmail.com
| 073-90 30 850 |
||||||||||||
